Mörkt motiv

9789175031576_small_morkt-motiv

Utgivningsår 2012

Louise Penny  född 1958. Började sin karriär som journalist och programledare i kanadensisk radio. Den första boken om kommissarie Gamache kom 2006 och vann utmärkelsen New Blood Dagger Award för bästa kriminaldebut.  Hon räknas som en av de stora författarna av klassiska mordmysterier. Louise Penny bor själv i en liten by söder om Montreal, nära den amerikanska gränsen.

Utdrag ur boken ” När Jane Neal hittas död i skogen, skjuten med en pil rakt genom hjärtat, blåser det en kall höstvind genom den lilla byn Three Pines. Vem har dödat den omtyckta gamla kvinnan, och varför? Och finns det en anledning till att Jane dödades under förberedelserna till den årliga konstutställningen?
Den rutinerade kommissarie Armand Gamache får uppdraget att lösa fallet i den idylliska byn på landsbygden utanför Montreal.

Mörkt motiv är det första boken av författaren jag nu läst. Lite svårt i början med personernas namn. Den är hemtrevlig och småputtrig i lite långsamt tempo men som  kan vara riktigt skönt som omväxling.  Jag tycker om boken och den blir aldrig tråkigt. Det finns många originella karaktärer i den lilla kanadensiska byn Three Pines som livar upp berättelsen och jag gillar den charmige kommissarie Gamache. Lite av Morden i Midsomer-anda i boken. Kommer nog att läsa mer av Louise Penny framöver.  ♥♥♥

Annonser

6 thoughts on “Mörkt motiv

  1. Hej!
    Var ju tvungen att se hur många hjärtan du gav 🙂 Hos mig blev det bara 2.
    Den där Nichol verkade ju helt ur balans och min favorit är nog Jean Guy Beauvoir. Gamache är lite ”velig” och någon charm hittar då inte jag.
    Men Jane Neals livs historia var suverän. Utan att avslöja för mycket så tycker jag att den största behållningen var just hennes ”inredningsdetaljer” fr. golv till tak som var en ”bok” i boken. Suveränt uttänkt att man kan visa historien om livet och dess inv. i en liten by under flera årtionden. En lite annorlunda detalj som satte sig 🙂
    Kram, Agneta

    Gilla

    • Ja, man kan undra om Nichol kommer med i nästa bok? Tycker också boken tog sig riktigt bra mot slutet när byns hemligheter börjar nystas upp i Jane Neals lite naiva väggkonstverk. Där fick Penny till det riktigt bra.
      Tack snälla för dina kommentarer här. Det är så roligt att ventilera det man läst 🙂 natti natti!

      Gilla

  2. Hej!
    Sitter här och funderar över hur du kan ha missat Kommissarie Morse och Inspector Lewis av Colin Dexter! Serien har ju visats på TV fram till dess att Morse avled, i verkligheten 2002. Sedan blev Lewis kommisarie och den visas ju än i dag på TV varje vecka på TV9.
    Dexter skrev böckerna om Morse mellan 1975 – 1999 och dom blev teveserie på ett tidigt stadium.
    Men böckerna finns ju och dom ska du absolut läsa för detta med Morse/Lewis är ju väldigt speciellt. Rena rama kultserien. Repriseras oavbrutet på olika kanaler.
    Nu ska jag läsa ”Nådastöt” av Penny, innan ögonen ramlar igen 😉
    Nattiskram, Agneta

    Gilla

    • Tack för tipset. Det kan nog vara så att ett program går en förbi och TV9 ser jag nästan aldrig på. Förr när jag jobbade blev det väldigt lite av att läsa böcker det har kommit mer på senare år. Får ta och läsa på om Colin Dexter som jag inte är så bekant med. Lycka till med ”Nådastöt” / Kramen.

      Gilla

      • Hej!
        Nådastöt var helt suveränt bra, en klar femma 🙂 Jösses, intriger till sista sidan! Den rekomenderar jag dig verkligen att läsa medans du har inv. i Three Pines i minnet!
        Men den är en Cliffhanger så nu vill jag läsa nästa bok för att få reda på hur det går för Armand Gamache…
        Kram, Agneta

        Gilla

  3. Hej igen!
    Jag har skrivit om just Morse/Lewis/Dexter inl. foton i mitt förra inlägg i min dagbok med länkar. Ta en titt vetja för du kommer säkert att känna igen Morse och en väldigt ung Lewis.
    Serien om Morse/Lewis gick väl fr. början på någon av de vanlig kanalerna tror jag. Men både 8:an och 9:an har väldigt bra program och många bra deckare.

    Började läsa ”Nådastöt” i går men ögonen ramlade igen snabbt. Denna boken tar vid, knappt ett år efter Jane´s död.
    Dock började kapitel två med att berätta om konstnärerna Clara och Peter, psykologen Myrna med bokhandeln, Olivier med bistron , Gabri med pensionatet och Ruth med dikterna, idel gamla bekantingar. Jättekul!

    Men nu har en ny riktigt ”bitchig” och egotrippad dam med storhetsvansinne gjort entré i Three Pines. Påminner Jeans systerdotter Solange. CC Poitiers heter den elaka kärringen som köpt Bens hus för en billig penning p.g.a. husets historia med mord. Ingen i byn ville köpa det huset.
    Vet inte vad som hände med Ben efter det att han avslöjats? Minns inte alls om han fick fängelse eller vad..?

    För en liten stund sedan när jag drack en liten kopp kaffe så funderade jag över Jean Neals enda målning på duk. Att den var naiv påstår de som såg den men jag tycker att den är helt genial. Då alla kunde känna igen sig så var det ju inga streckgubbar precis och dessutom hade hon ju fångat personligheterna genom att måla ett par fötter som två böcker t.ex. för att illustrera den pojkens framtid/personlighet. Som lärarinna följde hon ju alla ungarna ända upp i vuxen ålder.
    Lite Picasso över det hela tycks det mig.

    Men så helt plötsligt kom jag att tänka på Madeleine Pyk och hennes målningar och det är så jag tänker mig alla Jane Neals målningar i huset inkl. tavlan.
    Vad får jag allt ifrån ? Flera år sedan jag tänkte på Pyk…

    Nu börjar ljuset visa sig här i Götet för attans vilket väder. Regn, hårda vindar och mörker och ljag har haft lamporna tända fram till nu….

    Kram, Agneta

    Gilla

Tack för din kommentar, kom gärna tillbaka!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s